Med muntliga källor eller personlig kommunikation avses t.ex. intervjuer, föreläsningar, telefonsamtal, brev eller e-postmeddelanden. Om du vill hänvisa till en muntlig källa ska du alltid ha personens tillstånd för detta. Du kan även anonymisera din källa så att personens namn inte framhgår i din text, utan endast t.ex. tjänsteställning.

Exempel på anonymisering:

• En respondent tyckte att…
• PJ, en mellanchef vid företag X, menade att…
• Respondent C vkände inte till att…

Enligt endel rekommendationer ska denna typ av källor inte ingå i referensförteckningen, eftersom personlig kommunikation inte kan återfinnas av läsaren. I stället anges muntliga källor i form av en fotnot på sidan och källan ska då inte inkluderas i källförteckningen. Hur du än väljer att göra, var konsekvent genom hela din text.

Om ditt undersökningsmaterial består av intervjuer kan källorna anonymiseras, men de ska ändå redovisas för på ett sådant sätt att läsaren kan skilja dem åt. Notera att intervjuer som ingår i ditt empiriska material inte räknas som muntliga källor och kan presenteras t.ex. i en bilaga.

I källförteckningen

Person, tjänsteställning, typ av material, datum

Johnson, J., XYZ Ab, försäljningsdirektör, Helsingfors, intervju 23.11.2020.

Eriksson, S., Staff Ab, personalchef, e-postmeddelande 7.9.2020.

Langbroek, D., Personnel planning in the National Library of the Netherlands. Föredrag vid konferensen Innovation through collaboration, Toulouse 2.7.2020.

I texten

På företag X har man vidtagit flera åtgärder för att förebygga mobbning (Johnson, intervju 21.9.2020).

Det framgick tydligt att företaget … (Eriksson, e-postmeddelande 13.1.2020).

 Langbroek (föredrag 2.7 2020) berättade om …