Referenssystem

Ett referenssystem innehåller rekommendationer för hur man ska ange källor på ett standardiserat sätt. Harvard, APA och Oxford är exempel på sådana referenssystem.  Olika vetenskapliga discipliner använder olika referenssystem. Inom ekonomiska vetenskaper och samhällsvetenskaper är Harvardsystemet allmänt förekommande. 

Ett referenssystem består av två element:

  • källhänvisning i löpande text
  • fullständig information om källan (i källförteckningen i slutet av publikationen)

Referenssystemen brukar indelas i två huvudkategorier:

  • författare-årtal-system eller parentessystem (t.ex. Harvard)
  • numeriska system eller (fot)notsystem (t.ex. Oxford).

Den här referensguiden är en version av Harvardsystemet. Harvard är inte en enhetlig standard, det finns olika variationer. Variationerna ligger i t.ex. hur skiljetecken används, hur sidangivelse anges eller i bruket av versaler.

Oavsett vilket referenssystem eller vilken variant av Harvard du använder är det viktigt att ange referenserna på ett konsekvent sätt. Referenserna ska anges korrekt, ha en enhetlig utformning och innehålla tillräckligt med information för att man ska kunna hitta källan.

Många universitet och högskolor har egna referensguider, så du hittar lätt mera information och exempel på olika referensstilar.

Enligt Harvard-systemet (författare-årtal stil) står författarens (upphovsmannens) efternamn och publikationens utgivningsår i texthänvisningen. Då du hänvisar till ett specifikt innehåll eller en detalj i en publikation ska du också ange sidnumret i texthänvisningen. Då din hänvisning gäller något som hela artikeln eller boken hävdar behöver du inte ange sidnumret.

Källhänvisningen i löpande text (texthänvisningen) leder läsaren vidare till referensen med mera information om källan, som finns i källförteckningen. Det uppslagsord som står i texthänvisningen måste därför stå som första ord i källförteckningen, för att läsaren ska kunna hitta och identifiera källan.