Ett samlingsverk (en antologi) är en bok som har en redaktör som upphovsman i stället för en författare. Flera olika författare bidrar med artiklar eller avsnitt i boken. Samlingsverk kan ofta vara t.ex. kursböcker, årsböcker och konferenspublikationer.

När du hänvisar till ett samlingsverk som helhet fungerar redaktören som upphovsman. Det är då redaktören som anges i texthänvisningen och står som huvuduppslag i källförteckningen. Exempel på detta finns i kapitlet Redaktör som upphovsman. Oftare händer det att man hänvisar till en enskild artikel eller ett kapitel som ingår i ett samlingsverk. 

Kapitel i samlingsverk

När du hänvisar till ett enskilt kapitel (artikel) i ett samlingsverk anges kapitelförfattaren i texthänvisningen och står som huvuduppslag i källförteckningen.

I källförteckningen anges först uppgifter om det enskilda kapitlet och därefter uppgifter om boken som helhet. Lägg till ett I: (bokstaven i följt av kolon) före uppgifterna om boken som helhet. Efter redaktörens namn lägger man till bestämningen (red.) Bokens titel kursiveras. Artikelns start- och slutsida anges också.

I källförteckningen

Författare, Initial (År). Kapitlets titel. I: Redaktörens namn i rak namnföljd (red.) Samlingsverkets titel. Förlagsort: Förlag, s. xx-xx.

Celik, U. (2019). Survival analysis of a bank marketing campaign. I: Ö. Yilmaz (red.). New Trends in Management Studies. Frankfurt am Main: Peter Lang, s. 179-192.

Dorfman, P. W. (2003). International and cross-cultural leadership research. I: B. J. Punnett & O. Shenkar (red.)  Handbook for international management. Ann Arbor: University of Michigan Press, s. 265-355.

Leyshon, A. (2003). Money and finance. I: Sheppard, E. & Barnes, T. L. (red.).  A  companion to economic geography. (Blackwell companions to geography 2). Malden, MA: Blackwell. s. 432-449.

I texten

(Dorfman 2003, s. 271)

Enligt Celik (2019, s. 182) …