Här går vi igenom olika typer av informationskällor som ofta används inom vetenskaplig publicering:

• primära och sekundära informationskällor
• databaser
• informationskällor på Internet

Informationskällorna (information sources)kan vara tryckta, elektroniska eller sådan muntlig information som forskare baserar sitt arbete på. Informationskällorna används också för att skapa en överblick över ett ämnesområde, söka efter bakgrundsfakta eller bekanta sig med grundbegreppen inom ett ämnesområde.

Primära och sekundära informationskällor

Informationskällorna kan delas i två huvudgrupper enligt sitt ursprung: primära och sekundära källor.

En primär informationskälla (a primary source) innehåller ny information. Den är en originalkälla, där information ursprungligen (dvs. primärt) har blivit publicerad.

Exempel på primärkällor är:

• Doktorsavhandlingar och forskningsrapporter.
• Artiklar där ny forskning presenteras för första gången. De publiceras i tidskrifter som omfattar ett visst forskningsområde. Experter på området granskar och godkänner artiklarna innan de publiceras (peer review artiklar). Inom t.ex. naturvetenskaper och medicinsk forskning består de viktigaste källorna oftast av tidskriftsartiklar.
• Vetenskapliga tidskrifter innehåller också översiktsartiklar med presentationer av och kommentarer till tidigare forskning. Sådana artiklar fyller inte alltid kriterierna för primära vetenskapliga informationskällor.
• Inom vissa forskningsområden, t.ex. humanistiska och teologiska vetenskaper, är primärkällorna ofta böcker.
• Inom vissa humanistiska och samhällsvetenskapliga områden talar man om primärkällor eller originalkällor då man använder material som t.ex. brev, dagböcker, veckotidningar eller tecknade serier. De kallas ofta källmaterial för att skilja dem från primära forskningspublikationer där forskningsresultaten presenteras.

En sekundär informationskälla (a secondary source) är en andrahandskälla, som hänvisar till en eller flera primärkällor. Sekundärkällorna sammanfattar och strukturerar informationen i primärkällorna samt gör det lättare att hitta dem.
Exempel på sekundärkällor är:

• litteraturreferenser (t.ex. referensdatabaser, bibliografier)
• sammandrag
• uppslagsverk (t.ex. handböcker, ordböcker och encyklopedier)
• läroböcker.

Uppslagsverken gör det lättare att hitta fakta om ett ämnesområde eftersom den centrala kunskapen i ämnet finns ordnad enligt söktermer. Uppslagsverken ger ett direkt svar på en fråga om en faktauppgift. Ett uppslagsverk ger en allmän uppfattning om ett ämnesområde och presenterar terminologin inom området.

För att försäkra dig om att vara vetenskapligt trovärdig ska du använda primärkällor framom sekundärkällor.

Databaser

Information samlas, struktureras och lagras i olika databaser (databases). Informationen i en databas är ordnad i olika fält, vilket gör att man kan rikta sökningen till de enskilda fälten. De databaser som Hankens bibliotek erbjuder hittar du via Nelliportalen (läs mera om Nelli). Databaserna indelas ofta i fulltext-, fakta- och referensdatabaser.

Fulltextdatabaser innehåller hela texten i en publikation, t.ex. en bok- eller tidskriftsartikel, en forskningsrapport, en avhandling, ett uppslagsverk eller en bok. Fördelen med fulltextdatabaser är att man har tillgång till publikationen omedelbart.

Faktadatabaser innehåller faktauppgifter som t.ex. siffror, bilder eller text. Exempel på faktadatabaser är statistikdatabaser och olika register.

Referensdatabaser (=bibliografiska databaser) innehåller bibliografisk information, d.v.s. uppgifter om författare, titel, förlag, utgivningsår etc., och ofta även ämnesord som beskriver dokumentets innehåll samt klassificeringskoder. I många databaser ingår dessutom ett sammandrag (eng. abstract) av publikationen. På basis av uppgifterna i referensen kan man söka fram publikationen i fråga. Följande bild visar ett utdrag ur referensdatabasen Agricola.

Förstora bilden

Informationskällor på Internet

Trots att Internet erbjuder en enorm mängd fritt tillgänglig information, så finns det också många informationskällor på nätet som har begränsade användarrättigheter. Hankens bibliotek skaffar tillgång till sådana elektroniska informationskällor. Dessa informationskällor är tillgängliga via Nelliportalen.

Följande bild visar informationskällor på nätet, deras struktur och inbördes förhållanden:

• På Internet finns endast en del vetenskapliga informationskällor fritt tillgängliga (läs mera). Olika gratis söktjänster gör det lättare att hitta denna information.
• Via Nelliportalen får du tillgång till både databaser och publikationer.
• Databastjänsterna innehåller databassamlingar som upprätthålls av olika organisationer, t.ex.  förlag och tidningsförmedlingar (t.ex. Linnea, Ebsco, CSA).
• En databas är en samling information, referenser, fakta eller publikationer. Exempel på databaser är Hanna, Tria, Arto, Melinda, Business Source Complete eller EconLit.
• En publikation är t.ex. en bok, en tidskriftsartikel eller en forskningsrapport.
• En referens innehåller bibliografisk information om ett verk. Bibliotekskatalogerna Hanna och Tria innehåller  referenser.