Denna vecka vanns böckerna av:
Josefin Nygård
Grattis till vinnarna!
Börjar du vara i slutskedet av studierna men känner att du ändå skulle fortsätta studera? Då kanske Hankens forskarskola kan vara något för dig. Hankens forskarskola erbjuder en doktorsexamen som avläggs under fyra års heltidsstudier. Jag har kontaktat Michaela Lipkin, som för tillfället håller på med sina doktorandstudier, och bett henne berätta lite om vad man gör som doktorand och hur hon upplever studierna. Kanske doktorandstudier är något för dig?
Hej på dig!
Jag heter Michaela Lipkin och blev utexaminerad från Hanken i Vasa våren 2012 med marknadsföring som huvudämne. För tillfället doktorerar jag (inne på mitt tredje år) vid CERS forskningscenter på Hanken i Helsingfors. Jag tänkte berätta lite för dig vad det innebär att doktorera, så ifall du är intresserad av en forskarkarriär, eller annars bara nyfiken på hur en doktorands vardag kan se ut, tycker jag att du skall fortsätta läsa.
Men vi tar det från början. Varifrån denna stora iver att gå en forskarutbildning? Bra fråga. Egentligen var det aldrig en självklarhet att jag skulle doktorera, även om intresset nog hade legat där och grott i några år. Speciellt i samband med att jag skrev min magistersavhandling för min dåvarande arbetsplats funderade jag mycket på framtiden och vad jag ville göra efter mina studier. Emellanåt ville jag söka in till doktorandutbildningen, emellanåt var min dröm att bli marknadsförare för något coolt brand (en del av mig vill fortfarande bli det). Anyways, det slutade med att jag sökte in, blev antagen och slungades full fart rakt in i den akademiska världen (om du är intresserad av att söka in, kolla http://www.hanken.fi/public/forskarskola).
I den världen lever jag nu och försöker hitta min egen väg bland olika forskningsprojekt, artiklar, konferenser, kurser och undervisningsuppdrag. De flesta dagarna älskar jag det. Jag doktorerar i kundupplevelser av wearable technology, vilket är ett helt superintressant och aktuellt ämne. Finland är faktiskt riktigt bra inom den branschen och framtidsutsikterna ser ännu bättre ut! Samtidigt är jag med på olika forskningsprojekt. Vi har bland annat just utvecklat en marknadsundersökningsapp (PhotoActive) och i början på nästa år kommer vi att använda den för att undersöka nordiska konsumenters shoppingbeteende. Sen är det ju fantastiskt roligt att vara med och dra kurser för studerande och på det sättet också ge tillbaka av det jag har lärt mig på Hanken. Dessutom, älskar man att skriva är det här rena drömmen! Det blir lätt att man sitter med sina texter och artikelmanuskript några timmar varje arbetsdag.
Precis som på vilket jobb finns det också dagar som känns mera kämpiga. Att doktorera innebär att du (tillsammans med din handledare förstås) ansvarar för ett 4 år långt projekt, samt måste se till att fixa finansiering (utöver en startpeng för 1,5 år som Hanken garanterar varje studerande) för den tiden så att du har råd med alla jobbiga räkningar. 4 år är ändå ett rätt så långt tidsbundet ”arbetskontrakt”, och blir du utan finansiering så är det ju ingen speciellt lyckad ekvation. Men hittills har allt löst sig fint, och enligt planen borde min avhandling se dagsljus under våren 2016. Efter det så finns det många olika karriärsmöjligheter, antingen kan man fortsätta med forskning och undervisning, eller söka sig till olika typer av expertpositioner inom företag eller till och med jobba för staten. Vi får helt enkelt se lite längre fram hur det blir för mig. Men en sak är säker, trots att doktorerandet ibland är väldigt påfrestande och kräver en rejäl dos av inre motivation, så skulle jag aldrig någonsin byta bort det.
Till slut vill jag ännu ge några tips till dig som funderar på att inleda doktorandstudier:
Har du några frågor om doktorerandet så är det bara att ta kontakt (michaela.lipkin@hanken.fi)
Med vänlig hälsning,
Michaela Lipkin
Det här inlägget hör till serien där alumner berättar om sina studier i marknadsföring på Hanken och om sina nuvarande jobb. Jag har bett dem berätta varför de valt att studera marknadsföring, vad de tagit med sig till arbetslivet och hurudana arbetsuppgifter de har idag. Nu som då kommer dylika gästinlägg att publiceras här på bloggen. Tanken med dessa typer av gästinlägg är att försöka ge en bild av vad man kan jobba med när man studerat marknadsföring. Eftersom ämnet är rätt så brett kan det vara intressant att få konkreta exempel på vad man kan jobba med efter studierna.
Jag är Anton Isaksson, 25 år ung kille som hade stora drömmar om att flytta utomlands efter utexamineringen. Drömmarna är ännu också stora men stället blev ett totalt otippat Karleby! Vi kommer till det senare.
Jag började studera på Hanken hösten 2009 och blev utexaminerad i september 2014. Som huvudämne studerade jag marknadsföring och mitt val till att börja studera marknadsföring var enkelt. Eirik Ingman. Nä, men på riktigt så påverkades mitt val av huvudämne av det som de äldre studerande (Eirik var alltså en äldre studerande) berättade på presentationstillfället i Cellanova våren -10. ”Som marknadsförare kan du göra vad som helst” låter rätt inspirerande, va? Jag kände att marknadsföring var det rätta valet för mig eftersom jag ville göra ”vad som helst”. Riktiga orsaken var kanske att jag inte ännu visste exakt vad jag ville göra men jag ville åtminstone inte specialisera mig i ett så tidigt skede av mitt liv. Jag ville alltså inte begränsa mig till att göra endast en sak, ex. bokföra. No offense bokförarna – I respect you! Det lät kanske lite naivt men så tänkte jag och valde därför marknadsföring.
En annan orsak till att jag valde marknadsföring som huvudämne var att jag ansåg mig kunna utnyttja mina språkkunskaper bättre i marknadsföring än i något annat ämne. Marknadsföring handlar ändå till stort sett om kommunikation och i businessvärlden betyder det försäljning. Med en stark språkgrund som bestod av svenska, finska, ryska, engelska och en medioker tyska, byggdes ytterligare under universitetsstudierna till med spanska och förstås marknadsföring. Enligt mig kändes det som en oslagbar kombination.
Vad gör jag nu då? Jag blev utexaminerad 19.9.2014 och kommer ihåg datumet bra för att vid den tidpunkten hade jag ingen som helst aning om vart jag skulle vara på väg till näst. En månad och en dag senare skrev jag på ett köpebrev av ett aktiebolag och blev företagare. Efter att ha väntat i ett halvt år på svar om jobb i Dublin kom det plötslig en förfrågan om att köpa upp ett företag i Karleby. Företaget äger EasyFit Kokkola och EasyFit är alltså ett franchisekoncept ägt av Ab LL International Oy. De verkar inom gymbranschen. Jag, som är lite tokig, tänkte inte ens en sekund om det realistiskt sett var en bra grej eller inte utan kände bara genast att jess –det här gör vi! Så trots en nästan säker arbetsplats i Dublin var jag färdig att haka på ett helt annorlunda äventyr. Varför? Jag kände att det var den rätta saken att göra.
Nu när jag har blivit utexaminerad och tänker tillbaka på universitetstiden måste jag medge att jag har tagit med mig en hel del lärdomar från marknadsföringsinstitutionen. Största delen finns i det undermedvetande och handlar mer om ett visst inlärt sätt att tänka på och agera. I mitt vardagliga jobb märks det exempelvis på sättet att göra marknadsföringskampanjer. Till exempel vid planering av en flyer ligger fokus i varenda liten detalj. Vilka ord skall användas för att föra fram det rätta budskapet, hur bestyrks betoningen av orden genom användning av olika fontstorlekar, vilka färger skall användas för att väcka uppmärksamheten och skapa intresse med mera. Till mitt vardagliga jobb som företagare hör allting från att skura vessor, dammsuga, och tömma roskisar till att dra gruppträningspass på gymmet, sälja, göra kassaflödesanalyser och andra kalkyleringar samt hålla styrelsemöten. Tänk att jag som marknadsförare kan göra allt detta – and I love it!
Vi tycks ha fått en ny turnisse i utlottningen, Sebastian Kajander har fått ge plats för Oscar Visa.
Relationship marketing vanns av Oscar Visa.
Global marketing vanns av Sara Hemming.
Grattis till vinnarna! Den som inte närvarade vid HankMark kaffet kan hämta sin vinst från mitt (Therese) arbetsrum.
Igår, måndags 24.11, publicerade Kauppalehti en artikel om hurudana dofter som får kunder i butiker att spendera mera pengar. (http://www.kauppalehti.fi/omaraha/nama+tuoksut+innostavat+tuhlaamaan/201411709320?sort=true) Enligt artikeln har forskare kommit fram till att kunder spenderar mera pengar när de befinner sig i omgivningar med så kallade varma dofter, så som vanilj och kanel jämfört med kalla dofter som till exempel pepparmint. Det som är intressant är att man också kommit fram till varför det är på det här viset. En av forskarna, Adriana Madzharov, beskriver det så här:
A warm ambient scent leads people to perceive the environment around them as more “socially dense” or more crowded with people, says Adriana Madzharov, assistant professor of marketing at the Stevens Institute of Technology in Hoboken, N.J., and co-author of the study. “In other words, you can manipulate spatial perception and this is very important for retailers,” she says. People often shop to make themselves feel better and the more crowded a space, the less powerful they feel, Madzharov says. “People want to get out of this negative space and purchasing luxury products can give your status and power back.” (http://www.marketwatch.com/story/story?guid=a47073c6-71b3-11e4-8526-7f78ed2f4a29&storyguid=a47073c6-71b3-11e4-8526-7f78ed2f4a29&siteid=nwhpf)
Det här är kanske något man kan reflektera över nu under julhandeln. Känner ni någon doft av vanilj eller kanel i butikerna? Eller någon doft överhuvudtaget?
Är man intresserad av att läsa forskningsartikeln kommer den i januarinumret av Journal of Marketing, Madzharov, A., Block, G. & Morrin, M. ”The cool scent of power: Effects of ambient scent on consumer preferences and choice behavior”.
Med bara några få dagar kvar till Semi 1 deadline vill jag påminna alla som skriver sin magisteravhandling för tillfället (men även andra som skriver inlämningsarbeten på Hanken) att Hankens referensguide finns på nätet. Den hittas här:
http://blogg.hanken.fi/referensguide/
Här borde ni hitta svar på det mesta som gäller formalia i ert inlämningsarbete. Gör ni det korrekt från början är det mindre jobb sen!
För studerande som antagits år 2009 eller senare via inträdesprovet eller år 2010 eller senare via studier vid öppna universitetet ingår en utlandstermin i kandidatexamen. Utlandsterminen kan avläggas antingen i form av utbytesstudier eller praktik utomlands. Jag har bett Lauri Laaksonen som avlägger sin utlandstermin i form av utbytesstudier i München att berätta hur han upplever studierna utomlands.
Hallo Zusammen!
Jag heter Lauri Laaksonen och är en 23 år gammal marknadsföringsstuderande, som för tillfället är på utbyte i den sydtyska staden München i landskapet Bayern. Skolan jag går på heter Ludwig-Maximilians Universität eller mer enklare sagt LMU. Utöver mig själv är det ungefär 50 000 studerande vid universitetet, vilket är hälften av Münchens alla högskolestuderande.
LMU har inget egentligt campus, utan skolans byggnader är spridda över staden. Man kan dock säga att skolan har en huvudbyggnad och det är här (eller direkt intill) jag har alla mina lektioner. När man åker på utbyte från Hanken blir man automatiskt inskriven till institutionen för Betriebswirtschaftslehre (BWL), som fritt översatt är företagsekonomi (business administration). Kurser som jag läser är t.ex. Risk Management, Market Analysis, People & Organization och International Management. Överlag håller skolan en mycket hög nivå och själva universitetet samt dess olika institutioner har klarat sig bra i internationella mätningar.
Men det om skolan, hur ser själva livet ut här jämfört med livet i Vasa? För det första så bor det 1,4 miljoner människor i München, vilket ju är lite mera än de 66000 man är van med. Det som dock överraskat mest gällande detta är det att staden inte känns så stor. Detta är kanske mest tack vare det att det inte finns några hiskeliga skyskrapor i centrum, utan istället en mer historisk och mysig arkitektur. Lokaltrafiken sköts av U-Bahn (metro), S-Bahn (lokaltåg), spårvagnar och bussar. Hela systemet är mycket väl uppbyggt och utbrett, vilket underlättar livet här eftersom distanserna är ibland mycket långa. När man inte har skola, så finns det en hel del att göra här. Om man är sportintresserad (som undertecknad) kan man knalla iväg för att se på Bayern Münchens och 1860 Münchens fotbollsmatcher eller om man trivs bättre i en ishall så spelar Red Bull München i den högsta ligan i Tyskland. Dessutom erbjuder (för en liten peng) skolans idrottsorganisation allt från yoga till skidning och rodd till karate. Ett ypperligt ställe att idrotta här är gigantiska Olympiapark, som byggdes inför OS 1972, där även en stor del av studerandebostäderna finns. Utöver idrott är även konst och kultur starkt närvarande i stadsbilden. Kort sagt så känns staden inte för stor även för en Vasabo, men den har att erbjuda allt vad en stor stad ska ha och till och med lite till.
Det bästa med att vara på utbyte då? Det är nog att du utvecklas som människa och lär känna dig själv på ett helt annat sätt. Från dag ett träffar du nya människor från hela världen med olika bakgrunder och nästan varje dag utsätts du för kulturkrockar. Det bästa sättet att handskas med detta är att ha en öppen inställning till det hela och det är då som du utvecklas som människa. För mig själv har en stor kulturkrock varit den tyska organiseringen eller egentligen det att den inte finns här. Tyskland anses ju vara ett väl organiserat land och detta stämmer tydligen bra på de norra delarna av landet, men Bayern är en annan femma. Tydligen så säger även tyskarna i norr att de som bor i Bayern inte är ”riktiga” tyskar och München kallas ibland för Italiens nordligaste stad. Livsstilen här är alltså en mix av tyskt och italienskt, vilket leder till att allting inte kanske alltid går exakt som det ska, men å andra sidan så är människorna här mer varma och avslappnade än i norra Tyskland.
Innan jag avslutar detta inlägg måste jag ta och skriva några rader om öl. Öl är Bayerns stolthet och här finns otaliga mängder stora och små bryggerier som alla följer det s.k. Reinheitsgebot (renhets-påbudet) från 1516. I sin korthet är det bestämmelser om vad som får användas vid öltillverkningen och är på sitt sätt en kvalitetskontroll. För att fira ölet ordnas det i september-oktober skiftet varje år världens största folkfest, nämligen Oktoberfest, med ungefär 6 miljoner besökare årligen. Detta är kanske den häftigaste händelsen jag varit med om och jag rekommenderar varmt att om ni har möjligheten att besöka den så gör det.
Lauri Laaksonen
Teknologikonferensen Slush pågår just nu i Helsingfors. Slush är ett två dagars evenemang där startup företag kan komma i kontakt med investerare och vice versa. Slush hölls första gången 2008 och då besökte några hundra människor evenemanget. I år förväntas besökssiffran stiga upp till 13 000. Evenemanget ordnas i år 18-19 november i Messukeskus. Evenemanget beskrivs av arrangörerna som ”the focal point for Eurasian startups and technology talent to meet with top-tier international investors, executives and media. Och det är ”a non-profit event organized by a community of first-time entrepreneurs, students and professional music festival organizers, while backed by founders of Nordic success stories such as MySQL, Rovio, Supercell and Skype.” http://highway.slush.org/info/slush/)
Förutom att nätverka och skapa nya kontakter får mässbesökarna också ta del av intressanta föreläsare, allt från politiker till före detta NASA astronauter. Geografiskt sett är det också stor spridning mellan föreläsarna, bl.a. Tanzania, Indien och USA finns representerade. Om ni är intresserade att veta vilka föreläsarna är hittar ni dem här: http://highway.slush.org/speakers/.
Om du är intresserad av att veta hur det ser ut på evenemanget så finns det live streaming på deras hemsida. (http://highway.slush.org/) På instagram och twitter hittar du också inlägg om Slush under #slush14 och #comingtoslush. Hufvudstadsbladet bevakar också evenemanget på: http://hbl.fi/slush.
Nästa vecka har vi återigen två böcker i potten.
Egan: Relationship Marketing. Exploring relational strategis in marketing.
Hollensen: Global Marketing. A decision-oriented approach 5th ed.
Kom ihåg att lämna ditt namn på en lapp för att vara med i utlottningen! Nästa tisdag 25.11 kl. 14.00 lottar vi ut ovanstående böcker!