Annonsen som ett visualiseringsmedel

Undervisningsperiod 1 börjar snart övergå i tentvecka. Vi har haft intressanta kurser på gång med en massa fina och kreativt utförda övningsarbeten som vi fått ta del av här på slutrakan. Simuleringsspelet Dynama, som säkert de flesta studerande känner till vid det här laget, spelas förutom på grundkursen i marknadsföring, också som en intensivperiod på fördjupad nivå i kursen Strategisk marknadsföringsledning. I den kursen får studerande också ta marknadsföringstänket kring sitt Dynamaföretag till en konkretare nivå, genom att t.ex. planera annonser för sin produkt. Vad sägs om dessa förslag?

… och här är ad contest -vinnarannonsen från gruppen Wino Ab

Kommunbranding

Att profilera sig genom varumärkesbygge och –kommunikation är nåt som blivit allt mer utbrett också inom offentliga organisationer. Städer och kommuner strävar, precis som företag också att bli ihågkomna och differentierade från sina grannar genom påhittiga och beskrivande slogans och grafisk symbolik som ska förmedla vad kommunen är och vill stå för.

Markkinointi & Mainonta rapporterar om ett exempel på kommunbranding som verkligen sticker ut mängden. Vad tycker ni om Heinolas nya marknadsföringslogo med ett anarki-A i bästa punk-stil?

Skärmdump från www.heinola.fi

Hur som helst handlar det om ett intressant varumärkessamarbete, där det punkiga refererar till bandet Apulanta och den nyutkomna filmen om dem, med just Heinola som skådeplats (och samarbetspartner). Att bandet står för ett stort fenomen som startat i en liten stad, är nåt som Heinolas marknadsföringschef tycker passar bra ihop med stadens image.

Vad tycker du?

Intresserar ämnet kommunalt varumärkeskommunikation (och bemötande av kritikstorm i sociala medier) lönar det sig också att kolla in den diskussion som nyligen fördes i om symboliken i staden Joensuus rekryteringsannonser på hashtaggen #kravattigate.

Modeflugor och återuppväckta varumärken

Hör du också till dem som i sommar gått långa promenader med blicken fäst i mobilen? Som börjat prata om XP och HP, lures, potions, utvecklingsfaser och water types? Är du kanske en av dem som plockat fram namn som Lapras, Vaporeon och Charmander nånstans ur minnets gömmor och återaktiverat den kunskap och det intresse du en gång haft?

Ur marknadsföringssynvinkel är sommarens Pokémon go – boom ett intressant fenomen ur flera vinklar. Man kan se det som en modefluga, en produkt med en väldigt intensiv men (troligen?) kortvarig produktlivscykel. Man ser faserna i hur olika användarsegment anammat denna innovation, från föregångarna som kom igång med sitt spelande redan innan appen lanserats i Finland, till de gradvis växande grupper om hakade på vartefter. Nu däremot, verkar toppen vara nådd och allt färre nya användare kommer till, skriver bl.a. Iltasanomat

En intressant konsumtionsfrågeställning förutom hur många som skaffat och använder appen, är HUR man konsumerar Pokémon Go. Många var säkerligen nyfikna och ville testa det som alla talar om, och kanske förlorade intresset efter ett tag, medan vissa gått mera inensivt in i detta intresse. För den riktiga Pokemon-experten har det kanske betytt att man upplevt en slags revival för hela Pokémon-konceptet överlag, kanske aktiverat ett gammalt intresse i nostalgianda, dvs. konsumerat (i vid bemärkelse) Pokémonkulturen också utanför själva appen. På Yle X sida kan du kolla vilken kategori du själv känner igen dig i; hur konsumtionen inte bara handlar om att ha laddat ner appen eller inte, utan också själva användingskulturen runtomkring.

Appen har under sommaren också blivit så pass uppmärksammad i traditionella medier, att också målgrupperna utanför ”spelbubblan” blivit varse om detta fenomen sommaren 2016. Samtidigt lyfter det fram en konsumtionskulturell skiljelinje mellan ”adopters” och ”non-adopters”. Som Axel Brink skriver i sin kolumn i Vasabladet 28.8.16, ”Det finns helt enkelt människor som aldrig kommer att förstå sig på Pokémon go. Och det finns människor som aldrig kommer att förstå den som inte förstår sig på Pokémon go…. Det finns många vars enda koppling till japansk undrhållning är kasettradion i deras Toyota från 1986”

Å andra sidan har spelets egenskaper och hypen kring det vidgat spelmarknaden och också erövrat många sådana användare som annars inte ser sig som några gamers. Likaså har det på ett uppmärksammat sätt ändrat på beteendemönstren hos t.ex. skärmberoende barn och ungdomar, jagat ut dem från sitt stillasittande till att avverka kilometer efter kilometer och samlas IRL och kanske rent av vara lite sociala med andra som är ute in samma ärende.

Som forskare är det också intressant att observera de människor man ser samlas kring detta intresse, t.ex. runt ett Pokéstop. Att det inte nödvändigtvis är en viss tydlig ålders- eller könskategori som det handlar om, utan många gånger till det yttre ganska olika människor, som plötsligt länkas samman i en gemensam aktivitet. Det innebär att gränsen mellan adopters och non-adopters inte ska förenklas bara till t.ex. ålderssegment, utan borde kanske sökas i faktorer som livsstil, personlighet och vilken använding och nytta man söker med denna konsumtion?

P.S. För den som varit borta från campus under sommaren, kan jag berätta att det är tätt med Pókestops kring Hankens gård. 😉

Välkommen, nytt läsår!

Hoppas alla haft en härlig och avkopplande sommar! Nu börjar sommarvärmen vara ett minne blott, och en titt i kalendern avslöjar att snart kickar det nya läsåret igång med fart. Vi här på institutionen vill vi passa på och önska höstens nya hankeiter hjärtligt välkomna till huset och till studierna! Och ett välkommen tillbaka till er som redan är våra gamla bekanta!

Så, vad har vi på gång i studieväg? De marknadsföringskurser som startar nu i period 1 på kandidat-/ämnesstudienivå är Consumer behavior (8 sp), Service innovation (4 sp) och Designing the service interface (4 sp). Studiespråket på de här kurserna är engelska och vi förväntar oss en hel del internationella studerande till dem. Detta kan vara ett bra läge att öva upp sina interkulturella färdigheter och knyta nya, internationella kontakter bekvämt på hemmaplan!

På magisternivå börjar kursen Strategisk marknadsföringsledning (8 sp) och Seminarium för dem som ska börja ta sig an graduskrivandet.

Här kommer ännu sammanfattningsvis introdatum och ansvarslärare för kurserna som kör igång nu i period 1:

23041-V Strategisk marknadsföringsledning (Preliminärt) Må 29.8. 14:30 V307 (Annika Ravald)
2323-V Seminarium Ti 6.9. 10:15 V239 (Peter Björk, Annika Ravald, Anu Norrgrann)
23079-V Consumer Behavior To 8.9. 8:30 V308 (Anu Norrgrann)
23073-V Service innovation To 8.9. 10:10 V306 (Peter Björk) *uppdaterad 19.8.
23061-V Designing the Service Interface Må 5.9. 14:30 V307 (Peter Björk)

See you soon!

Äkthet i marknadsföring

Traditionell, betald marknadskommunikation möter ofta ett visst motstånd hos konsumenter. Vi screenar bort budskap innan de ens når oss och anser oftare att vänner och bekantas och till och med för oss okända konsumenters erfarenheter och rekommendationer är mera trovärdiga än det som det som företagen vill få fram genom t.ex. reklam.

Ett intressant exempel lite i denna anda är köttförädlaren Snellman, som gjorde en ”making of” – video från inspelningen av deras egentliga reklamfilm. Markkinoini & Mainonta berättar att resevideon egentligen var en spontan biprodukt, från början mera tänkt som intern dokumentation, med att den tack vare sitt äkta innehåll, med de riktiga köttmästarna och deras personligheter upplevelser i spetsen, blev det som fick den främsta reaktionen till stånd och upplevdes som intressant och värt att dela på sociala medier.

Dels fungerar en sådant här innehåll som en trigger till word of mouth; att få människor att notera, dela, diskutera och på så sätt uppmärksamma varumärket, dels ger det en annorlunda, mer personlig insyn i företaget och personerna som jobbar där, samtidigt som det blir ett komplement till övrig kommunikation, i detta fall den ”egentliga” reklamkampanjen. Personligen blev jag nästan nyfiken att se hur själva reklamfilmen ser ut, efter att man först sett denna småmysiga och äkta titt ”behind the scenes”.

Videon i fråga kan ni se här:

På gång inom konsumentbeteende

Vilka slags teman är det som för tillfället är ”heta” bland de marknadsföringsforskare som inriktat sig på konsumentbeteende? Det var en fråga jag hade i tankarna i förra veckan, när jag deltog i Nordic Conference on Consumer Research i danska Århus. Århus är för övrigt en väldigt gemytlig stad, passa på och gör ett besök om ni har läge nån gång!

Så, vad är det som är inne bland konsumentforskarna just nu? Digitalisering är ett fenomen som förändrar vårt beteende som konsumenter hela tiden i takt med att nya teknologier och medier tas i bruk i vår vardag, och detta kan ju vara intressant att studera också teoretiskt. Eller vad sägs om rubriker som ”From personal shoppers to self-styling tools – how fashion apps re-shape marketing and consumption practices” eller ”Outfit of the day: negotiating fashion blogging, the self and the market”? Bland andra intressanta exempel på konsumtionsgemenskaper på nätet, som forskare intresserade sig för, fanns allt från nätpokercommunities och online-bantningsgrupper till foodie-bloggare och deras relation med fine dining-restauranger.

På många håll i Norden pågår också forskningsprojekt kring mat, bl.a. kopplat till trender som convenience, hälsa och välbefinnande, och hållbar konsumtion. Många studier som presenterades på konferensen handlade om frågeställningar kring matsvinn, som t.ex. ”Ugly vegetables and their effects on consumer responses”. Hur är det med dig som konsument; skulle du välja krokigare och knotigare morötter och minska på avfallet, eller skulle det nog i praktiken vara de symmetriska och fina rotsakerna som skulle hamna i din matkorg?

Ett annat ganska nordiskt särdrag inom konsumentforskningen är intresset för familj och genusfrågor i konsumtion. På NCCR fick vi bl.a. höra om hur rollen som mor-/farförälder konstrueras, och på vilka sätt danska pappor är delaktiga i familjens matkonsumtion.

Söker du idéer t.ex. till en kommande gradu eller kandidatavhandling och tycker att en konsumentvinkel kunde vara din grej, eller annars vill ha pejl på det aktuella inom konsumentfältet, lönar det sig kanske att kika på hela programmet som inspiration.

Analytiskt + kreativt arbete = innehållsplan

Känner du till produkten som finns i lådan här?

Det är kanske den något äldre konsumenten som hittills varit produktens viktigaste användare, men för människor i åldern 18-30 verkar Carmolis-dropparna vara ganska obekanta. Hur ska man genom marknadsföringsåtgärder på sociala medier få målgruppen 18-30-åringar att vilja börja använda denna produkt? Det var utmaningen, som deltagarna i vårens nya kurs Community Management fick bita i. Produkten har hittills inte varit speciellt synlig på sociala medier, så kursdeltagarna fick börja bygga upp dess närvaro från ganska rent bord och själva fundera ut vad varumärkets personlighet riktigt är och var och hur det borde synas för att attrahera också yngre konsumenter.

Studerandena hade som uppdrag att i grupp arbeta fram en innehållsplan för sociala medier för Carmolis. Det innebar allt från att göra bakgrundsresearch och nulägesanalys, till att fundera ut på vilka (sociala) medier kommunikationen borde ske för att bäst nå målgruppen i fråga. I detta grupparbete fick studerandena också ge utlopp för sin kreativa sida, när man skulle ta fram mera konkreta förslag på vad det kunde handla om för innehåll som man publicerar på de olika sociala medierna. Här kom verkligen en hel del visuella och verbala talanger fram. Skratten klingade högt i föreläsningssalen åt alla humoristiska animationer, videoklipp, slogans och inlevelsefulla presentationer. Men det handlade inta bara om det roliga och kreativa, utan i sina arbeten funderade grupperna också på hur man skulle mäta effekterna av de satsningar man gjort; att marknadsföringen skulle leda till mätbara resultat också. Nedan ser ni ett litet axplock av vad några av grupperna presenterade:

E. Buss, M.Lindqvist & P.Latvasalo

S.Storbacka, J.Järvi & I.Doshoris

J. Törnqvist, M. Franck & J. Mäkinen

På kursen samarbetade vi med reklambyrån C2. Hanna Sjöberg och Mikko Vartiainen delade med sig av sin expertis i somefrågor och gav studerande det konkreta caset att jobba med. I slutpresentationerna var Hanna och Mikko också med och kommenterade förslagen, vilket säkert också bidrog till att det kändes att det hela var mera ”på allvar” och kursdeltagarna verkligen satte in en extra växel när de pitchade sina förslag. Ur lärarsynvinkel har det varit en synnerligen intressant och rolig kurs att följa och det verkar som om studerandena också gillat det här sättet att jobba som omväxling. Kursen är tilltänkt för marknadsföringsstuderande på andra året och går igen nästa vårtermin, så passa på då om du tyckte det här lät intressant!

Närbutikerna i förnyelse

Bild: Kesko

Som bäst rör det på sig en hel del inom den finländska detaljhandeln. Keskos köp av Suomen lähikauppa börjar synas i gatubilden, då Siwa- och Valintataloskyltana monteras ner och dessa butiker förvandlas till K-marketar. I samma förnyelseprocess fräschas också de existerande K-marketarna upp med ny visuell profilering och ökad självständighet för enskilda köpmän att styra sitt sortiment. Det ska innebära en bättre anpassning av butikernas produktutbud till det som de lokala kunderna intresserar sig för, berättar Markkinointi & Mainonta. Mera geodemografisk segmentering, med andra ord. Får se vad det kan bli för specialisering i din närbutik, vad sortimentet säger om det område där du bor?

Studerande på kursen Challenges in Retailing Management, som är en fördjupad kurs i samarbete med Vasa Universitet, har denna vår fått lite extra insyn i fallet Siwa, vilket ju var ganska lägligt tajmat med tanke på de stora strategiska förändringar som de är mitt inne i. Studerandena var häromveckan på en tvådagars studieresa till Helsingfors, där de gjorde grupparbeten kring problematiken i detta företag och presenterade sina resultat för företagets representanter. Under tidigare årgångar har man i denna kurs också bla.. besökt Coop i Umeå och Björn Borg Finland, vilket du kan läsa mera om här.

Förra veckan hölls huvudämnesinfo och -mässa åt första årets studerande och vi hade en hel del ”buzz” kring vårt marknadsförarbord. Många var nyfikna på vår brand quiz och det visade sig nog att studerande har överlag bra koll på varumärken och symboler. Något överraskande verkade de knepigaste fallen vara relaterade till spelbranschen och inte heller symbolen från en öletikett var riktigt lätt att känna igen, utplockad från sitt sammanhang.

På själva ämnesinfon överlät vi ordet åt två utexaminerade marknadsförare, Hanna Sjöberg som jobbar som copywriter på reklambyrån C2 och J-P Niemi som är marknadsföringschef på Wärtsilä Energy Solutions. Dessa två alumner är bra exempel på bredden i de arbetsuppgifter man kan hamna att syssla med som utexaminerad; allt från att sköta om relationerna till stora, internationella kunder som köper kraftverk till att hitta på kreativa och informativa sätt att instagramma åt ett kundföretag.

På tal om innehållsproduktion i sociala medier… En nyhet detta läsår i undervisningsväg är kursen Community management, där studerande jobbar med ett konkret case i marknadsföring i sociala medier. I morgon är det dags för studerandena att pitcha sina förslag åt uppdragsgivaren och vi är väldigt nyfikna att höra hurdana lösningar de kommit fram till!

Bli marknadsföringsekonom?

Att bli uttryckligen marknadsföringsekonom, låter det bra?

Första årets studerande ska strax välja huvudämne, och inför detta presenterar sig de olika ämnena på Hanken på en minimässa utanför auditoriet idag (ti 27.4.) mellan kl. 11.30 och 13.00. Ämnet marknadsföring är naturligtvis också på plats, så om du funderar på om marknadsföring eventuellt skulle vara din grej, eller annars har frågor eller funderingar, så kom och hälsa på oss! På plats finns både lärare och studerande som representerar ämnesföreningen HankMark som kan berätta mera om ämnet, studierna och de möjligheter de kan öppna för dig. På tal om möjligheter, så har mässbesökarna också en chans att få HankMarks fina halarmärken! Kom och ta reda på hur!

Förutom minimässan, håller också de olika ämnena infon i auditoriet. Är du nyfiken på det där med att vara marknadsföringsekonom, så lönar det sig att bänka sig i auditoriet i synnerhet kl. 13.30-14 för att höra vad två utexaminerade marknadsföringsekonomer jobbar med och varför det kan vara värt att läsa just marknadsföring. Det är Hanna Sjöberg från reklambyrån C2 och Jukka-Pekka Niemi från Wärtsilä, så det blir infallsvinklar både från kommunikationens och brandingens fält och från vad det innebär att vara marknadsförare i en värld av industriella kundrelationer.

Här på bloggen finns för övrigt en hel del information som kan vara till nytta för dig som står inför valet av huvudämne. I kategorin ”alumn” hittar du ett axplock av berättelser om vad våra utexaminerade jobbar med. Kolla också uppe i menybalken; där finns en flik ”Marknadsföring som huvudämne”, där hittar du närmare info om vad man lär sig under studierna och vad man blir när man blir stor.

Varför är marknadsföring så viktigt? Ett svar ger här Anne Korkeakoski, som har en bakrgund inom bl.a. Kone och Elisa.