Skiljer sig kvinnor och män som nätshoppare?

Vad tror du?
Markkinointi & Mainonta berättar om en färsk undersökning som visar att olikheter nog finns. Den stora skillnaden är att kvinnor gör fler köp, medan männens nätanskaffningar är färre, men större; 7 av 10 nätköp gjordes av kvinnor, men om man räknar i inköpens värde, var kvinnornas andel bara 54 %. Den mest frekventa nätshopparen är en kvinna mitt i småbarnsåren, medan den grupp som gör de största köpen räknat i euro, är män mellan 20 och 29.

En annan slutsats var att benägenheten att göra större köp på nätet sjunker med åldern för männens del, medan äldre kvinnors nätköp inte skiljer sig storleksmässigt från yngres.

Funderar du på ämne för din kommande gradu eller kandavhandling? Läs här!

Intresserad av ett slutarbete inom turism?

Turismbranschen växer i Finland. År 2014 utgjorde den en större del av landets BNP än jord- och skogsbruk och större än livsmedelssektorn. Branschen sysselsätter många och sysselsättningsgraden förväntas växa.Finlands styrkor i en internationell jämförelse är vår rena natur, vår design och vår arkitektur. Under 2016 lyfte bl a Financial Times, Rough Guide och Lonely Planet upp Finland som ett land värt att besöka.

Flera trender visar på ett generellt ökat intresse av hållbar konsumtion och mer medvetna val i människors resande. De viktigaste trenderna som bedöms ha en positiv inverkan på inkommande naturturism är främst: semestern som en tid för personlig utveckling, ”soft adventure”, ökad efterfrågan på bekväma och tillrättalagda naturupplevelser, längtan till naturen och äkta upplevelser i en alltmer stressad värld samt ökad insikt om vikten av en hälsosam livsstil.

40% av tyskarna vill att deras semester ska vara så miljövänlig som möjligt. Detta är viktigt att ha i åtanke, eftersom 8,6% (6 miljoner) tyskar är intresserade av att resa till Finland under de kommande tre åren. FN har deklarerat 2017 som ”Det internationella året för hållbar turismutveckling” och ATTA (Adventure Travel Trade Association) pekar också ut ”Adventure Travel” som ett av de snabbast växande områdena inom turism, där resenärer stödjer lokala ekonomier och hållbara initiativ uppmuntras.

För att bidra till utvecklingen av en landsbygd som är attraktiv för turister har ett projekt för att utreda förutsättningarna för natur- och ekoturism i Jakobstadsregionen och i Sydösterbotten.
Inom ramen för detta projekt finns möjligheter till att göra kandidat- och/eller magisteruppsatser på följande teman:
• Turismaktörsanalys: identifiera befintliga och möjliga turismaktörer, produkter och upplevelser som kan marknadsföras och säljas till lokala, regional, nationella och internationella turister. Här ingår en identifiering av utvecklings-, utbildnings-, marknadsförings- och finansieringsbehov.
• Ekocertifieringsanalys: utvärdering av fungerande ekocertifieringssystem som finns inom EU-området för att klarlägga möjligheter att certifieras. Här identifieras de turismaktörer som har intresse och förutsättningar att gå in för en ekocertifiering av sitt företag eller sina produkter.
• Infrastruktur och logistikanalys: identifiering av befintliga transport- och logistiksystem med fokus på kundernas rörlighet och transport på landsbygden, med målsättning att skapa lätt tillgänglighet till området nationellt och internationellt. I analysen identifieras möjliga utvecklingsbehov ur ekoturistiskt perspektiv.
Utredningarna är viktiga för att stärka turismbranschen i Österbotten. Vi har en stor potential, vi har det som turisterna efterfrågar, dvs naturupplevelser, ren miljö, ekologiskt och närproducerade råvaror. För att kunna möta efterfrågan och behovet behöver vi utredningar och analyser, för att hjälpa företagarna framåt.

Låter detta som nåt för dig? Ta i så fall kontakt med Peter Björk på institutionen!

Kursintron denna vecka

Gott nytt år på er alla! Taggade inför vårterminen kör vi i gång med dessa kurser i marknadsföring i period 3:

Forsknings- och undersökningsmetodik 18.1. kl. 8.15 (v236)
Personlig försäljning och säljledning 17.1. kl. 14.30 (V308)
Forskningsmetoder 17.1. kl. 12.30 (V312)
Seminarium i marknadsföring 19.1. kl. 12.30 (institutionens seminarierum)

Välkommen med!

I juletid

Den stundande högtiden till ära, kommer här länkar till några av årets julkreklamer internationellt, och från inhemska aktörer som Finavia, VR och Gigantti.

Vi på institutionen vill passa på och önska alla bloggläsare en skön och avkopplande jul och ett gott nytt år!

Lucia

Läsåret spurtar mot sitt slut och julen kryper närmare. I väntan på det, fick vi en liten fläkt av festkänsla då Lucia lyste upp mörkret för oss här på Hanken på tisdag. Och det var inte heller vilket lussetåg som helst, utan våra HankMark-studerande, som kom med denna ljusglimt i vardagen för Hankens personal, studerande och fortbildningens internationella kursdeltagare, för vilka detta med Lucia var nåt helt nytt och fascinerande.

Och årets marknadsföringsstuderande är…

Idag bjöd ämnesföreningen HankMark på glögg och pepparkakor på tisdagskaffet. För den som eventuellt inte ved vad tisdagskaffe är för nåt, så är det marknadsföringsstuderandes och -personalens gemensamma fika, tisdagar kl. 14 i seminarierummet .

Förutom att njuta av den juliga serveringen och stämningen, diskuterade vi Micael Dahléns effektfulla gästföreläsning, som varit strax innan. Vi återtog också traditionen med att lotta ut veckans bok efter ett litet uppehåll. Två stycken böcker var på spel denna gång, och det var Maria Lång och Lotta Forsberg som fick sig ett tillskott i sina bokhyllor.

Spänningen fortsatte med utdelning av den ärofyllda utmärkelsen Årets marknadsföringsstuderande 2016. Som Annika sa i sitt tal, är valet svårt, då vi har så många trevliga och duktiga studerande. Årets vinnare blev Caroline Högnäs, som lyckligvis tog sig tid att komma på julglöggen trots en pressande gradudeadline.

Stort grattis, Caroline!

Konsumera eller tänka efter?

Black Friday, sista fredagen i november, är ett relativt nyimporterat promotionsjippo för våra finländska förhållanden, men som syns allt kraftigare i affärernas reklamer och kampanjer, i kassaköerna och på parkeringsplatserna. Budskapet är att det är just nu du ska passa på handla när reaprocenterna och erbjudandena är som bäst, som startskott till julhandlen, och då dessutom skatteåterbäringarna också är snart på väg att trilla in på en och annans konto.

Intressant nog sammanfaller en annan temadag samtidigt, nämligen Köp inget – dagen, som är ideologiskt raka motpolen till Black Friday. På kampanjens hemsida beskrivs dagen som ”ett tillfälle att kritiskt granska vår dagliga konsumtion. Vilka är våra egna behov och vilka är föreställningar och illusioner förmedlade av reklamer i vår omgivning? Genom att inte shoppa under en dag övar vi oss att tygla våra köpimpulser, funderar över vår alldagliga konsumtion och inspireras att genomgående börja konsumera mera ekologiskt.”

Saara Koho i Markkinointi & Mainointa funderar också över koppingen mellan dessa två temadagar; handlar man saker för att man behöver, eller konsumerar man för att sedan våndas över alla onödiga prylar man har, och allt man borde föra till någon form av återvinning? Vad har det riktigt för konsekvenser vad vi köper, för oss som individer, eller ur hållbarhetssynvinkel?

Fast det i praktiken skulle vara lättare att ”fira” Köp inget – dagen gärna på någon annan dag än just Black friday, då budskapet vill drunkna i reklamflödet, passar tidpunkten ändå bra som en påminnelse till eftertanke där mitt i rearushen.

Micael Dahlen på Hanken 29.11.!

Nå nu! Nu är det dags för ”rockstjärneprofessorn” från Handelshögskolan i Stockholm, Micael Dahlén, att komma till Vasa och gästföreläsa! Så pricka in tisdagen 29.11.2016 kl 12.30 och rum 307 i era kalendrar om ni inte redan har gjort det!

Och vem är han nu sen? Kolla här

Finland i bild

Att göra reklam för Finland i bild handlar inte bara om vackra landskap med insjöar, snö och norrsken. Ett led i marknadsföringen av landsvarumärket Finland har varit att ta fram emojis som ska på ett lite nytt sätt lyfta fram det som är speciellt och kännetecknande för vårt land. Bilder säger som bekant mer än tusen ord, kanske så också i mobil kommunikation?

Emojina, som Utrikesministeriet lanserade i fjol, belönades redan i mars 2016 i tävingen Vuoden viestintätyö (Markkinointi & Mainonta) och nu har de också fått internationellt erkännande på den årliga konferensen City/Nation/Place i London. Utrikesministeriet berättar i sin pressrelease att man lyckats få med två av bilderna i en internationell standard för smarttelefonen världen över. Det är yllesocks- och bastuemojierna som nu finns med på denna lista. Bland de övriga 49 (som man hittar på This is Finland – sajten) finns klassiska symboler som karelska piråger, salmiak och basturis, sisu, mödraförpackningar och jultomtar, men också en hel del bilder där man mer med glimten i ögat beskriver sådant som är typiskt finländskt, som tillräckligt personligt utrymme på busshållplatser eller fenomenet ”kalsarikännit”. En av mina favoriter är headbanger-emojin; vilka gillar du?

Uppmärksamhet och synlighet via aktuella omvärldsfenomen

Att hålla koll på sin omvärld är viktigt för en marknadsförare. Att snabbt kunna reagera på aktuella fenomen och ”snackisar” och koppla det till företagets marknadsföring kan boosta synligheten för det som företaget vill kommunicera och göra att budskap sprids viralt. Kolla t.ex. på denna Facebookannons av Lidl Suomi, där man kopplar ihop två produkter som för en kort tid sedan inte hade något logiskt samband alls (läppomada på köpet när man köper norsk lax), men som nu blir en humoristiskt (om än smått skadeglad) koppling för den som följt sportnyheterna om ett aktuellt, norskt dopingfall. Gillningarna och delningarna för annonsen på en helt annan nivå än de flesta av företagets inlägg.

Ett annat exempel är flygbolaget Norwegians argumentering i sin annons strax efter nyheten om Angelina Jolies och Brad Pitts skilsmässa.

… som dessutom Alitalia spann ytterligare vidare på genom att uppmanana alla killar att resa till Los Angeles (eftersom Norwegian redan tar dit tjejerna).

Att annonser på detta sätt ”samtalar” med varandra är också ett tecken på hur vår kulturella referensram byggs upp delvis också av kommersiella byggstenar, de resurser som marknaden erbjuder oss konsumenter.