Kategoriarkiv: Varumärken

Rågbröd på dialekt

Det klassiska rågbrödsvarumärket Reissumies firar Finlands 100 år med att göra regionalt anpassade förpackningar och på så sätt komma närmare kunden och ge en eloge år lokala mat- och kulturtraditioner. Markkinointi & Mainonta berättar att brödförpackningen kommer att finnas i nio olika variationer, där förpackningen får, lite med glimten i ögat, drag av den lokala dialekten i förpackningstexten och till och med i produktnamnet. I Åbo heter brödet Reisumiäs, i Helsingfors Reissukundi och så vidare. Intressant nog ingår det också en finlandssvensk version!

I samarbete med köksmästare från olika håll i landet plockar man också in det dialektala och regionala i matkulturen genom att låta kockarna ”pimpa” smörgåsarna på sitt vis och uttrycka det med sin dialekt. Hbl berättar t.ex. om att den närpesiske kocken Raymond Wesander väljer lokalproducerade tomater, gurka och persilja på sin smörgås, och säger att ”Ja välja täische fö att ja väit att di kan odel bästa tomaten i Närpes”. I den karelska kocken Ulla Liukkonens version låter det däremot så här: ”Mie oon nii ylpee omist juurist. Avaisin leipäset ja sotkisin majoneesin ja puolukan sekaisin. Sitä nokare pohjalle ja karjalanpaistii päälle. Rehuloi mie lisäisin väriks”.

Reissumies vill också aktivera kunderna för att verkligen ”göra varumärket till sitt eget” genom en kampanjsida med en ”Reissumies-generator” där man själv kan skapa sin Reissumies-variant. Sidan kommer att öppna den 15.5., men i väntan på det, kan man gå in på HBL och rösta vilken finlandssvensk dialekt som Reissumies i ditt tycke passar bäst ihop med.

Vad studerar man som marknadsförare?

Foto: Stina Hemming

I veckan ordnades huvudämnesinfo och -mässa för förstaårsstuderande och vi på institutionen var naturligvis med. Alumnerna Kalle Smeds (Crea Marketing) och Heidi Granholm (Vasa Andelsbank) berättade om sina jobb och vad marknadsföringsstudierna gett dem i bagaget. Studeranderepresentanterna Sara Hemming, Ida Söderback och Patrick Latvasalo gav också sina synpunkter på varför marknadsföring blev deras val. Bland argumenten nämndes bla. den breda kompetensen och helheltssynen man får på företagets värdeskapande, kundförståelsen och det mera humanistiska och människonära perspektivet som marknadsföringen bjuder på.

Vi fick också höra om hur ett avhandlingsprojekt i vårt ämne kan se ut, då Patrick berättade om sin snart färdiga gradu. Den handlar om hur konsumenter uppmärksammar varumärken, som man testat att produktplacera på olika sätt i ett dataspel. För att undersöka detta kodade man enkom ett nytt spel, där olika godisvarumärken fanns med olika sätt, vissa mer integrerade i själva spelet och vissa mera påklistrade som banners, utan koppling till spelinnehållet. Skrämdumpen från spelet (nedan) visar på se de olika integrationsgraderna; varumärket som banner, i bakgrundslapskapet och som ett element i själva spelhandlingen, dvs kinderägget som skall fångas för att få poäng.

Själva studien bestod alltså av att respondenterna spelade igenom spelet och besvarade sedan frågor, som skulle ge svar på vad som var det effektivaste sättet att bedriva produktplacering; vilka lösningar gör att man bäst noterar och kommer ihåg varumärket. Så bland annat sådant här kan man syssla med hos oss i graduskedet!

Vi önskar ettorna lycka till i sina stundande huvudämnesval… och före det passar vi också på och önskar er alla en sprudlande glad valborg!

Original och kopior

Bild: Cosmopolitan

Speciellt inom designintensiva branscher tampas företag ofta med att populära och ansedda produkter blir föremål för kopiering och plagiering. När det i typiska fall handlar om billiga kopior på mer exklusiva produkter, händer det också ibland att det går andra vägen, att ett lyxigare varumärke ”blir inspirerat” av någonting mera vardagligt. Ett intressant aktuellt exempel på det är modehuset Balenciagas nya väskmodell, som till färgen och formen påminner om Ikeas ikoniska blåa plastkasse. Ikeakassen kostar under en euro, medan för Balenciagaväskan i läder får man punga ut med ca 2 000 e.

Ikea verkade närmast hedrat av uppmärksamheten som deras kasse fått och kontrade med att instagramma om sin kasse som ”vårens it-väska, som gör att man hänger med i modevärlden”. I en humoristisk annons (som man hittar bl.a. på Dagens Media) tipsar de också om hur man känner igen originalet från kopian.Win-win, för båda varumärkena?

Pepsi i stormens öga

De senaste dagarna har marknadsföringssnacket kretsat mycket kring Pepsis reklamkampanj där modellen och some-profilen Kendall Jenner rusar från en plåtning till en demonstration, där hon glättigt lättar upp stämningen genom att bjuda en kravallpolis på en Pepsi. Det som var tänkt som ett lättsamt och positivt budskap, att använda varumärket som ett slags stafettpinne för fredlighet och förståelse, baktände i stället helt, och kritiken blev så stor att Pepsi nu har dragit tillbaka reklamfilmen med en ursäkt. Kritikstormen visar samtidigt också konsumenternas roll och makt i att reglera vilka slags kommunikationssätt som man ”köper” och vad i sin tur känns som oäkta och kalkylerande, som i detta fall där många upplevde att man trivialiserar ett allvarligt fenomen; åtgärdar polisbrutalitet enkelt med en läskedryck.

Läs mera om analysen av kampanjen och reaktionerna på den t.ex. på Resumé och Adweek.

En PR-”flicka” i förändring

Också klassiska varumärken, som hängt med länge, kan behöva förnyelse och uppdatering ibland, till exempel genom en facelift av den grafiska profilen eller förpackningen.

Det anrika finländska kaffevarumärket Paulig har sedan urminnes tider använt sig av PR-figuren Paula för att personifiera varumärket och fungera som det som i dagens marknadsföringsterminologi kallas brand ambassador.

Det är intressant hur denna Paula förändrats som symbol under årtiondena som gått och anpassats i takt med hur samhället och värderingarna ändrats. Samtidigt är utmaningen i varumärkesförnyelser att behålla tillräckligt av det som gör gör karaktären igenkännbar; att man inte heller förargar konsumenterna med att revidera en känd symbol för drastiskt, så att man inte upplever att den är ”rätt” längre.

I Pauligs fall ser man utvecklingen från en misstävlingsaktigt vald PR-mannekäng i folkdräkt som serverar bryggmalet från en kanna, till dagens Paula som flyger fram på sociala medier i stickad mössa på huvudet och med takeaway-latte i handen som vilken millennial som helst, men samtidigt också iklär sig den traditionella Paula-folkdräktslooken vid finare tillfällen.

Dagens Paula har både en traditionell och en hipster-sida, enligt situation. Bilder: Paulig

På youtubevideon ser man hur Paulig valt att sätta varumärkessymboliken i unga designers och stylisters händer och hur man försöker balansera det traditionella och det samtida i Paulas utseende. Tycker du det funkar?

För övrigt har epitetet ”flicka” i något skede försvunnit ur kaffeambassadörens namn, Paula-flickan har blivit bara Paula. En intressant dimension i moderniseringsprocessen det också!

Finland i bild

Att göra reklam för Finland i bild handlar inte bara om vackra landskap med insjöar, snö och norrsken. Ett led i marknadsföringen av landsvarumärket Finland har varit att ta fram emojis som ska på ett lite nytt sätt lyfta fram det som är speciellt och kännetecknande för vårt land. Bilder säger som bekant mer än tusen ord, kanske så också i mobil kommunikation?

Emojina, som Utrikesministeriet lanserade i fjol, belönades redan i mars 2016 i tävingen Vuoden viestintätyö (Markkinointi & Mainonta) och nu har de också fått internationellt erkännande på den årliga konferensen City/Nation/Place i London. Utrikesministeriet berättar i sin pressrelease att man lyckats få med två av bilderna i en internationell standard för smarttelefonen världen över. Det är yllesocks- och bastuemojierna som nu finns med på denna lista. Bland de övriga 49 (som man hittar på This is Finland – sajten) finns klassiska symboler som karelska piråger, salmiak och basturis, sisu, mödraförpackningar och jultomtar, men också en hel del bilder där man mer med glimten i ögat beskriver sådant som är typiskt finländskt, som tillräckligt personligt utrymme på busshållplatser eller fenomenet ”kalsarikännit”. En av mina favoriter är headbanger-emojin; vilka gillar du?

Kommunbranding

Att profilera sig genom varumärkesbygge och –kommunikation är nåt som blivit allt mer utbrett också inom offentliga organisationer. Städer och kommuner strävar, precis som företag också att bli ihågkomna och differentierade från sina grannar genom påhittiga och beskrivande slogans och grafisk symbolik som ska förmedla vad kommunen är och vill stå för.

Markkinointi & Mainonta rapporterar om ett exempel på kommunbranding som verkligen sticker ut mängden. Vad tycker ni om Heinolas nya marknadsföringslogo med ett anarki-A i bästa punk-stil?

Skärmdump från www.heinola.fi

Hur som helst handlar det om ett intressant varumärkessamarbete, där det punkiga refererar till bandet Apulanta och den nyutkomna filmen om dem, med just Heinola som skådeplats (och samarbetspartner). Att bandet står för ett stort fenomen som startat i en liten stad, är nåt som Heinolas marknadsföringschef tycker passar bra ihop med stadens image.

Vad tycker du?

Intresserar ämnet kommunalt varumärkeskommunikation (och bemötande av kritikstorm i sociala medier) lönar det sig också att kolla in den diskussion som nyligen fördes i om symboliken i staden Joensuus rekryteringsannonser på hashtaggen #kravattigate.

Modeflugor och återuppväckta varumärken

Hör du också till dem som i sommar gått långa promenader med blicken fäst i mobilen? Som börjat prata om XP och HP, lures, potions, utvecklingsfaser och water types? Är du kanske en av dem som plockat fram namn som Lapras, Vaporeon och Charmander nånstans ur minnets gömmor och återaktiverat den kunskap och det intresse du en gång haft?

Ur marknadsföringssynvinkel är sommarens Pokémon go – boom ett intressant fenomen ur flera vinklar. Man kan se det som en modefluga, en produkt med en väldigt intensiv men (troligen?) kortvarig produktlivscykel. Man ser faserna i hur olika användarsegment anammat denna innovation, från föregångarna som kom igång med sitt spelande redan innan appen lanserats i Finland, till de gradvis växande grupper om hakade på vartefter. Nu däremot, verkar toppen vara nådd och allt färre nya användare kommer till, skriver bl.a. Iltasanomat

En intressant konsumtionsfrågeställning förutom hur många som skaffat och använder appen, är HUR man konsumerar Pokémon Go. Många var säkerligen nyfikna och ville testa det som alla talar om, och kanske förlorade intresset efter ett tag, medan vissa gått mera inensivt in i detta intresse. För den riktiga Pokemon-experten har det kanske betytt att man upplevt en slags revival för hela Pokémon-konceptet överlag, kanske aktiverat ett gammalt intresse i nostalgianda, dvs. konsumerat (i vid bemärkelse) Pokémonkulturen också utanför själva appen. På Yle X sida kan du kolla vilken kategori du själv känner igen dig i; hur konsumtionen inte bara handlar om att ha laddat ner appen eller inte, utan också själva användingskulturen runtomkring.

Appen har under sommaren också blivit så pass uppmärksammad i traditionella medier, att också målgrupperna utanför ”spelbubblan” blivit varse om detta fenomen sommaren 2016. Samtidigt lyfter det fram en konsumtionskulturell skiljelinje mellan ”adopters” och ”non-adopters”. Som Axel Brink skriver i sin kolumn i Vasabladet 28.8.16, ”Det finns helt enkelt människor som aldrig kommer att förstå sig på Pokémon go. Och det finns människor som aldrig kommer att förstå den som inte förstår sig på Pokémon go…. Det finns många vars enda koppling till japansk undrhållning är kasettradion i deras Toyota från 1986”

Å andra sidan har spelets egenskaper och hypen kring det vidgat spelmarknaden och också erövrat många sådana användare som annars inte ser sig som några gamers. Likaså har det på ett uppmärksammat sätt ändrat på beteendemönstren hos t.ex. skärmberoende barn och ungdomar, jagat ut dem från sitt stillasittande till att avverka kilometer efter kilometer och samlas IRL och kanske rent av vara lite sociala med andra som är ute in samma ärende.

Som forskare är det också intressant att observera de människor man ser samlas kring detta intresse, t.ex. runt ett Pokéstop. Att det inte nödvändigtvis är en viss tydlig ålders- eller könskategori som det handlar om, utan många gånger till det yttre ganska olika människor, som plötsligt länkas samman i en gemensam aktivitet. Det innebär att gränsen mellan adopters och non-adopters inte ska förenklas bara till t.ex. ålderssegment, utan borde kanske sökas i faktorer som livsstil, personlighet och vilken använding och nytta man söker med denna konsumtion?

P.S. För den som varit borta från campus under sommaren, kan jag berätta att det är tätt med Pókestops kring Hankens gård. 😉

Analytiskt + kreativt arbete = innehållsplan

Känner du till produkten som finns i lådan här?

Det är kanske den något äldre konsumenten som hittills varit produktens viktigaste användare, men för människor i åldern 18-30 verkar Carmolis-dropparna vara ganska obekanta. Hur ska man genom marknadsföringsåtgärder på sociala medier få målgruppen 18-30-åringar att vilja börja använda denna produkt? Det var utmaningen, som deltagarna i vårens nya kurs Community Management fick bita i. Produkten har hittills inte varit speciellt synlig på sociala medier, så kursdeltagarna fick börja bygga upp dess närvaro från ganska rent bord och själva fundera ut vad varumärkets personlighet riktigt är och var och hur det borde synas för att attrahera också yngre konsumenter.

Studerandena hade som uppdrag att i grupp arbeta fram en innehållsplan för sociala medier för Carmolis. Det innebar allt från att göra bakgrundsresearch och nulägesanalys, till att fundera ut på vilka (sociala) medier kommunikationen borde ske för att bäst nå målgruppen i fråga. I detta grupparbete fick studerandena också ge utlopp för sin kreativa sida, när man skulle ta fram mera konkreta förslag på vad det kunde handla om för innehåll som man publicerar på de olika sociala medierna. Här kom verkligen en hel del visuella och verbala talanger fram. Skratten klingade högt i föreläsningssalen åt alla humoristiska animationer, videoklipp, slogans och inlevelsefulla presentationer. Men det handlade inta bara om det roliga och kreativa, utan i sina arbeten funderade grupperna också på hur man skulle mäta effekterna av de satsningar man gjort; att marknadsföringen skulle leda till mätbara resultat också. Nedan ser ni ett litet axplock av vad några av grupperna presenterade:

E. Buss, M.Lindqvist & P.Latvasalo

S.Storbacka, J.Järvi & I.Doshoris

J. Törnqvist, M. Franck & J. Mäkinen

På kursen samarbetade vi med reklambyrån C2. Hanna Sjöberg och Mikko Vartiainen delade med sig av sin expertis i somefrågor och gav studerande det konkreta caset att jobba med. I slutpresentationerna var Hanna och Mikko också med och kommenterade förslagen, vilket säkert också bidrog till att det kändes att det hela var mera ”på allvar” och kursdeltagarna verkligen satte in en extra växel när de pitchade sina förslag. Ur lärarsynvinkel har det varit en synnerligen intressant och rolig kurs att följa och det verkar som om studerandena också gillat det här sättet att jobba som omväxling. Kursen är tilltänkt för marknadsföringsstuderande på andra året och går igen nästa vårtermin, så passa på då om du tyckte det här lät intressant!

Disney är nu det starkaste brandet, Apple det värdefullaste

Tack vare köpet av rättigheterna till Star Wars lyckades Disney nyligen bli det starkaste brandet i The Brand Finance Global 500 undersökning. Filmen Star Wars: The Force Awakens hade premiär i december 2015 och slog rekord i hur snabbt biljettintäkterna översteg en miljard dollar, vilket skedde på bara 12 dagar. Brandet Star Wars har blivit värderat till 10 miljard dollar Läs mer →