Kategoriarkiv: Okategoriserade

Dricker vi sojalatte tack vare Beyoncé?

En pinfäsk marknadsföringsstudie av Outi Lundahl på Vasa universitet har undersökt attitydförändringen mot veganism som specialdiet; ett fenomen som intresserat också studerande på vår institution inom ramen för olika övningsarbeten.

Den aktuella studien visar hur ett rätt så marginellt konsumtionsfenomen får fart och blir anammat som trend av större skaror mainstreamkonsumenter; i detta fall, från att ha varit mest associerat med extremgröna djurrättsaktivister, till att bli en del av en trendig och hälsoorienterad livsstil.

Det som forsakren identifierar här som katalysator för denna förändring i vad man förknippar med veganism bland den stora massan konsumenter, är betydelsen av kändisar och media som influerare. När personer som Beyoncé, Jay Z eller Mike Tyson i berättar sig följa eller testa en vegansk diet, ändrar detta de symboliska betydelserna och associationerna, och kan göra ett tidigare mindre intressant fenomen plötsligt relevant och värt att begrunda som alternativ för en själv.

Hur uppfattnigen om veganism skiftat från ett fokus på etiska drivkafter till ett fokus på trendighet och hälsa belyser Lundahl med ett intressant exempel där dessa symboler kommer i kontrast; en bild av Beyoncé på en veganrestaurang, klädd i läder och päls.

Original och kopior

Bild: Cosmopolitan


Speciellt inom designintensiva branscher tampas företag ofta med att populära och ansedda produkter blir föremål för kopiering och plagiering. När det i typiska fall handlar om billiga kopior på mer exklusiva produkter, händer det också ibland att det går andra vägen, att ett lyxigare varumärke ”blir inspirerat” av någonting mera vardagligt. Ett intressant aktuellt exempel på det är modehuset Balenciagas nya väskmodell, som till färgen och formen påminner om Ikeas ikoniska blåa plastkasse. Ikeakassen kostar under en euro, medan för Balenciagaväskan i läder får man punga ut med ca 2 000 e.

Ikea verkade närmast hedrat av uppmärksamheten som deras kasse fått och kontrade med att instagramma om sin kasse som ”vårens it-väska, som gör att man hänger med i modevärlden”. I en humoristisk annons (som man hittar bl.a. på Dagens Media) tipsar de också om hur man känner igen originalet från kopian.Win-win, för båda varumärkena?

Klimatsmart klädkonsumtion – hur?

Hur ska man tänka och göra om man vill konsumera kläder på ett klimatsmart och hållbart sätt? I en färsk studie av Sandra Roos på Chalmers tekniska högskola har man gjort livscykelinventering av processer inom textilindustrin. Av resultaten kan man dra vissa, kanske lite överraskande slutsatser, som att en stor del (22 %) av miljöbelastningen i konsumtionen av kläder utgörs av transporten av plaggen från affär till konsument; detta spelar en betydligt större roll än t.ex. hur distributionen är skött eller i vilka temperaturer konsumenten tvättar plaggen. Resultaten visar bl.a. också på att ett ekologiskt material inte är allt om man vill konsumera grönt, utan det är tillverkningsprocesserna som t.ex. färgningen av fibrerna, som också kan vara en stor miljöbov, vilket t.ex. många miljömärkningar inte ännu tar i beaktande. Läs mera om resultaten och forskarens råd till konsumenten här!

Gästföreläsning inom personlig försäljning


Energy Week pågår som bäst och i morgon onsdag kommer detta också att synas på Hanken, där delevenemanget Sales café ska locka aktörer inom energiklustret att nätverka och lära sig att bli bättre på försäljning.

Evenemangets huvudtalare i år är Petri Parvinen, en marknadsföringsprofessor med försäljning som sin specialitet. Parvinen kommer att ge en föreläsning på VAMK som är öppen också för våra studerande. Föreläsningen går under rubriken ”Monkanavainen myyntityö” och hålls alltså på finska. Tid & plats: onsdag 22.3. kl 10 i VAMK’s festsal.

P.S. Om du planerar att gå och höra föreläsningen, lönar det sig kanske att följa med nyheterna lite extra ifall flygstrejken blir av. Detta kan eventuellt ställa till det för gästens researrangemang.

Skiljer sig kvinnor och män som nätshoppare?

online-shopping

Vad tror du?
Markkinointi & Mainonta berättar om en färsk undersökning som visar att olikheter nog finns. Den stora skillnaden är att kvinnor gör fler köp, medan männens nätanskaffningar är färre, men större; 7 av 10 nätköp gjordes av kvinnor, men om man räknar i inköpens värde, var kvinnornas andel bara 54 %. Den mest frekventa nätshopparen är en kvinna mitt i småbarnsåren, medan den grupp som gör de största köpen räknat i euro, är män mellan 20 och 29.

En annan slutsats var att benägenheten att göra större köp på nätet sjunker med åldern för männens del, medan äldre kvinnors nätköp inte skiljer sig storleksmässigt från yngres.

Modeflugor och återuppväckta varumärken

pokemon-1553971_960_720

Hör du också till dem som i sommar gått långa promenader med blicken fäst i mobilen? Som börjat prata om XP och HP, lures, potions, utvecklingsfaser och water types? Är du kanske en av dem som plockat fram namn som Lapras, Vaporeon och Charmander nånstans ur minnets gömmor och återaktiverat den kunskap och det intresse du en gång haft?

Ur marknadsföringssynvinkel är sommarens Pokémon go – boom ett intressant fenomen ur flera vinklar. Man kan se det som en modefluga, en produkt med en väldigt intensiv men (troligen?) kortvarig produktlivscykel. Man ser faserna i hur olika användarsegment anammat denna innovation, från föregångarna som kom igång med sitt spelande redan innan appen lanserats i Finland, till de gradvis växande grupper om hakade på vartefter. Nu däremot, verkar toppen vara nådd och allt färre nya användare kommer till, skriver bl.a. Iltasanomat

En intressant konsumtionsfrågeställning förutom hur många som skaffat och använder appen, är HUR man konsumerar Pokémon Go. Många var säkerligen nyfikna och ville testa det som alla talar om, och kanske förlorade intresset efter ett tag, medan vissa gått mera inensivt in i detta intresse. För den riktiga Pokemon-experten har det kanske betytt att man upplevt en slags revival för hela Pokémon-konceptet överlag, kanske aktiverat ett gammalt intresse i nostalgianda, dvs. konsumerat (i vid bemärkelse) Pokémonkulturen också utanför själva appen. På Yle X sida kan du kolla vilken kategori du själv känner igen dig i; hur konsumtionen inte bara handlar om att ha laddat ner appen eller inte, utan också själva användingskulturen runtomkring.

Appen har under sommaren också blivit så pass uppmärksammad i traditionella medier, att också målgrupperna utanför ”spelbubblan” blivit varse om detta fenomen sommaren 2016. Samtidigt lyfter det fram en konsumtionskulturell skiljelinje mellan ”adopters” och ”non-adopters”. Som Axel Brink skriver i sin kolumn i Vasabladet 28.8.16, ”Det finns helt enkelt människor som aldrig kommer att förstå sig på Pokémon go. Och det finns människor som aldrig kommer att förstå den som inte förstår sig på Pokémon go…. Det finns många vars enda koppling till japansk undrhållning är kasettradion i deras Toyota från 1986”

Å andra sidan har spelets egenskaper och hypen kring det vidgat spelmarknaden och också erövrat många sådana användare som annars inte ser sig som några gamers. Likaså har det på ett uppmärksammat sätt ändrat på beteendemönstren hos t.ex. skärmberoende barn och ungdomar, jagat ut dem från sitt stillasittande till att avverka kilometer efter kilometer och samlas IRL och kanske rent av vara lite sociala med andra som är ute in samma ärende.

Som forskare är det också intressant att observera de människor man ser samlas kring detta intresse, t.ex. runt ett Pokéstop. Att det inte nödvändigtvis är en viss tydlig ålders- eller könskategori som det handlar om, utan många gånger till det yttre ganska olika människor, som plötsligt länkas samman i en gemensam aktivitet. Det innebär att gränsen mellan adopters och non-adopters inte ska förenklas bara till t.ex. ålderssegment, utan borde kanske sökas i faktorer som livsstil, personlighet och vilken använding och nytta man söker med denna konsumtion?

P.S. För den som varit borta från campus under sommaren, kan jag berätta att det är tätt med Pókestops kring Hankens gård. 😉

Välkommen, nytt läsår!


Hoppas alla haft en härlig och avkopplande sommar! Nu börjar sommarvärmen vara ett minne blott, och en titt i kalendern avslöjar att snart kickar det nya läsåret igång med fart. Vi här på institutionen vill vi passa på och önska höstens nya hankeiter hjärtligt välkomna till huset och till studierna! Och ett välkommen tillbaka till er som redan är våra gamla bekanta!

Så, vad har vi på gång i studieväg? De marknadsföringskurser som startar nu i period 1 på kandidat-/ämnesstudienivå är Consumer behavior (8 sp), Service innovation (4 sp) och Designing the service interface (4 sp). Studiespråket på de här kurserna är engelska och vi förväntar oss en hel del internationella studerande till dem. Detta kan vara ett bra läge att öva upp sina interkulturella färdigheter och knyta nya, internationella kontakter bekvämt på hemmaplan!

På magisternivå börjar kursen Strategisk marknadsföringsledning (8 sp) och Seminarium för dem som ska börja ta sig an graduskrivandet.

Här kommer ännu sammanfattningsvis introdatum och ansvarslärare för kurserna som kör igång nu i period 1:

23041-V Strategisk marknadsföringsledning (Preliminärt) Må 29.8. 14:30 V307 (Annika Ravald)
2323-V Seminarium Ti 6.9. 10:15 V239 (Peter Björk, Annika Ravald, Anu Norrgrann)
23079-V Consumer Behavior To 8.9. 8:30 V308 (Anu Norrgrann)
23073-V Service innovation To 8.9. 10:10 V306 (Peter Björk) *uppdaterad 19.8.
23061-V Designing the Service Interface Må 5.9. 14:30 V307 (Peter Björk)

See you soon!

Äkthet i marknadsföring

Traditionell, betald marknadskommunikation möter ofta ett visst motstånd hos konsumenter. Vi screenar bort budskap innan de ens når oss och anser oftare att vänner och bekantas och till och med för oss okända konsumenters erfarenheter och rekommendationer är mera trovärdiga än det som det som företagen vill få fram genom t.ex. reklam.

Ett intressant exempel lite i denna anda är köttförädlaren Snellman, som gjorde en ”making of” – video från inspelningen av deras egentliga reklamfilm. Markkinoini & Mainonta berättar att resevideon egentligen var en spontan biprodukt, från början mera tänkt som intern dokumentation, med att den tack vare sitt äkta innehåll, med de riktiga köttmästarna och deras personligheter upplevelser i spetsen, blev det som fick den främsta reaktionen till stånd och upplevdes som intressant och värt att dela på sociala medier.

Dels fungerar en sådant här innehåll som en trigger till word of mouth; att få människor att notera, dela, diskutera och på så sätt uppmärksamma varumärket, dels ger det en annorlunda, mer personlig insyn i företaget och personerna som jobbar där, samtidigt som det blir ett komplement till övrig kommunikation, i detta fall den ”egentliga” reklamkampanjen. Personligen blev jag nästan nyfiken att se hur själva reklamfilmen ser ut, efter att man först sett denna småmysiga och äkta titt ”behind the scenes”.

Videon i fråga kan ni se här:

Närbutikerna i förnyelse

Bild: Kesko

Bild: Kesko


Som bäst rör det på sig en hel del inom den finländska detaljhandeln. Keskos köp av Suomen lähikauppa börjar synas i gatubilden, då Siwa- och Valintataloskyltana monteras ner och dessa butiker förvandlas till K-marketar. I samma förnyelseprocess fräschas också de existerande K-marketarna upp med ny visuell profilering och ökad självständighet för enskilda köpmän att styra sitt sortiment. Det ska innebära en bättre anpassning av butikernas produktutbud till det som de lokala kunderna intresserar sig för, berättar Markkinointi & Mainonta. Mera geodemografisk segmentering, med andra ord. Får se vad det kan bli för specialisering i din närbutik, vad sortimentet säger om det område där du bor?

Studerande på kursen Challenges in Retailing Management, som är en fördjupad kurs i samarbete med Vasa Universitet, har denna vår fått lite extra insyn i fallet Siwa, vilket ju var ganska lägligt tajmat med tanke på de stora strategiska förändringar som de är mitt inne i. Studerandena var häromveckan på en tvådagars studieresa till Helsingfors, där de gjorde grupparbeten kring problematiken i detta företag och presenterade sina resultat för företagets representanter. Under tidigare årgångar har man i denna kurs också bla.. besökt Coop i Umeå och Björn Borg Finland, vilket du kan läsa mera om här.

Bli marknadsföringsekonom?

Att bli uttryckligen marknadsföringsekonom, låter det bra?

Första årets studerande ska strax välja huvudämne, och inför detta presenterar sig de olika ämnena på Hanken på en minimässa utanför auditoriet idag (ti 27.4.) mellan kl. 11.30 och 13.00. Ämnet marknadsföring är naturligtvis också på plats, så om du funderar på om marknadsföring eventuellt skulle vara din grej, eller annars har frågor eller funderingar, så kom och hälsa på oss! På plats finns både lärare och studerande som representerar ämnesföreningen HankMark som kan berätta mera om ämnet, studierna och de möjligheter de kan öppna för dig. På tal om möjligheter, så har mässbesökarna också en chans att få HankMarks fina halarmärken! Kom och ta reda på hur!

halarmärke

Förutom minimässan, håller också de olika ämnena infon i auditoriet. Är du nyfiken på det där med att vara marknadsföringsekonom, så lönar det sig att bänka sig i auditoriet i synnerhet kl. 13.30-14 för att höra vad två utexaminerade marknadsföringsekonomer jobbar med och varför det kan vara värt att läsa just marknadsföring.  Det är Hanna Sjöberg från reklambyrån C2 och Jukka-Pekka Niemi från Wärtsilä, så det blir infallsvinklar både från kommunikationens och brandingens fält och från vad det innebär att vara marknadsförare i en värld av industriella kundrelationer.

Här på bloggen finns för övrigt en hel del information som kan vara till nytta för dig som står inför valet av huvudämne. I kategorin ”alumn” hittar du ett axplock av berättelser om vad våra utexaminerade jobbar med. Kolla också uppe i menybalken; där  finns en flik ”Marknadsföring som huvudämne”, där hittar du närmare info om vad man lär sig under studierna och vad man blir när man blir stor.

Varför är marknadsföring så viktigt? Ett svar ger här Anne Korkeakoski, som har en bakrgund inom bl.a. Kone och Elisa.