Den stundande högtiden till ära, kommer här länkar till några av årets julkreklamer internationellt, och från inhemska aktörer som Finavia, VR och Gigantti.
Vi på institutionen vill passa på och önska alla bloggläsare en skön och avkopplande jul och ett gott nytt år!
Läsåret spurtar mot sitt slut och julen kryper närmare. I väntan på det, fick vi en liten fläkt av festkänsla då Lucia lyste upp mörkret för oss här på Hanken på tisdag. Och det var inte heller vilket lussetåg som helst, utan våra HankMark-studerande, som kom med denna ljusglimt i vardagen för Hankens personal, studerande och fortbildningens internationella kursdeltagare, för vilka detta med Lucia var nåt helt nytt och fascinerande.
Idag bjöd ämnesföreningen HankMark på glögg och pepparkakor på tisdagskaffet. För den som eventuellt inte ved vad tisdagskaffe är för nåt, så är det marknadsföringsstuderandes och -personalens gemensamma fika, tisdagar kl. 14 i seminarierummet .
Förutom att njuta av den juliga serveringen och stämningen, diskuterade vi Micael Dahléns effektfulla gästföreläsning, som varit strax innan. Vi återtog också traditionen med att lotta ut veckans bok efter ett litet uppehåll. Två stycken böcker var på spel denna gång, och det var Maria Lång och Lotta Forsberg som fick sig ett tillskott i sina bokhyllor.
Spänningen fortsatte med utdelning av den ärofyllda utmärkelsen Årets marknadsföringsstuderande 2016. Som Annika sa i sitt tal, är valet svårt, då vi har så många trevliga och duktiga studerande. Årets vinnare blev Caroline Högnäs, som lyckligvis tog sig tid att komma på julglöggen trots en pressande gradudeadline.
Stort grattis, Caroline!
Black Friday, sista fredagen i november, är ett relativt nyimporterat promotionsjippo för våra finländska förhållanden, men som syns allt kraftigare i affärernas reklamer och kampanjer, i kassaköerna och på parkeringsplatserna. Budskapet är att det är just nu du ska passa på handla när reaprocenterna och erbjudandena är som bäst, som startskott till julhandlen, och då dessutom skatteåterbäringarna också är snart på väg att trilla in på en och annans konto.
Intressant nog sammanfaller en annan temadag samtidigt, nämligen Köp inget – dagen, som är ideologiskt raka motpolen till Black Friday. På kampanjens hemsida beskrivs dagen som ”ett tillfälle att kritiskt granska vår dagliga konsumtion. Vilka är våra egna behov och vilka är föreställningar och illusioner förmedlade av reklamer i vår omgivning? Genom att inte shoppa under en dag övar vi oss att tygla våra köpimpulser, funderar över vår alldagliga konsumtion och inspireras att genomgående börja konsumera mera ekologiskt.”
Saara Koho i Markkinointi & Mainointa funderar också över koppingen mellan dessa två temadagar; handlar man saker för att man behöver, eller konsumerar man för att sedan våndas över alla onödiga prylar man har, och allt man borde föra till någon form av återvinning? Vad har det riktigt för konsekvenser vad vi köper, för oss som individer, eller ur hållbarhetssynvinkel?
Fast det i praktiken skulle vara lättare att ”fira” Köp inget – dagen gärna på någon annan dag än just Black friday, då budskapet vill drunkna i reklamflödet, passar tidpunkten ändå bra som en påminnelse till eftertanke där mitt i rearushen.
Nå nu! Nu är det dags för ”rockstjärneprofessorn” från Handelshögskolan i Stockholm, Micael Dahlén, att komma till Vasa och gästföreläsa! Så pricka in tisdagen 29.11.2016 kl 12.30 och rum 307 i era kalendrar om ni inte redan har gjort det!
Och vem är han nu sen? Kolla här
Att göra reklam för Finland i bild handlar inte bara om vackra landskap med insjöar, snö och norrsken. Ett led i marknadsföringen av landsvarumärket Finland har varit att ta fram emojis som ska på ett lite nytt sätt lyfta fram det som är speciellt och kännetecknande för vårt land. Bilder säger som bekant mer än tusen ord, kanske så också i mobil kommunikation?
Emojina, som Utrikesministeriet lanserade i fjol, belönades redan i mars 2016 i tävingen Vuoden viestintätyö (Markkinointi & Mainonta) och nu har de också fått internationellt erkännande på den årliga konferensen City/Nation/Place i London. Utrikesministeriet berättar i sin pressrelease att man lyckats få med två av bilderna i en internationell standard för smarttelefonen världen över. Det är yllesocks- och bastuemojierna som nu finns med på denna lista. Bland de övriga 49 (som man hittar på This is Finland – sajten) finns klassiska symboler som karelska piråger, salmiak och basturis, sisu, mödraförpackningar och jultomtar, men också en hel del bilder där man mer med glimten i ögat beskriver sådant som är typiskt finländskt, som tillräckligt personligt utrymme på busshållplatser eller fenomenet ”kalsarikännit”. En av mina favoriter är headbanger-emojin; vilka gillar du?
Att hålla koll på sin omvärld är viktigt för en marknadsförare. Att snabbt kunna reagera på aktuella fenomen och ”snackisar” och koppla det till företagets marknadsföring kan boosta synligheten för det som företaget vill kommunicera och göra att budskap sprids viralt. Kolla t.ex. på denna Facebookannons av Lidl Suomi, där man kopplar ihop två produkter som för en kort tid sedan inte hade något logiskt samband alls (läppomada på köpet när man köper norsk lax), men som nu blir en humoristiskt (om än smått skadeglad) koppling för den som följt sportnyheterna om ett aktuellt, norskt dopingfall. Gillningarna och delningarna för annonsen på en helt annan nivå än de flesta av företagets inlägg.
Ett annat exempel är flygbolaget Norwegians argumentering i sin annons strax efter nyheten om Angelina Jolies och Brad Pitts skilsmässa.
… som dessutom Alitalia spann ytterligare vidare på genom att uppmanana alla killar att resa till Los Angeles (eftersom Norwegian redan tar dit tjejerna).
Att annonser på detta sätt ”samtalar” med varandra är också ett tecken på hur vår kulturella referensram byggs upp delvis också av kommersiella byggstenar, de resurser som marknaden erbjuder oss konsumenter.
Undervisningsperiod 1 börjar snart övergå i tentvecka. Vi har haft intressanta kurser på gång med en massa fina och kreativt utförda övningsarbeten som vi fått ta del av här på slutrakan. Simuleringsspelet Dynama, som säkert de flesta studerande känner till vid det här laget, spelas förutom på grundkursen i marknadsföring, också som en intensivperiod på fördjupad nivå i kursen Strategisk marknadsföringsledning. I den kursen får studerande också ta marknadsföringstänket kring sitt Dynamaföretag till en konkretare nivå, genom att t.ex. planera annonser för sin produkt. Vad sägs om dessa förslag?
… och här är ad contest -vinnarannonsen från gruppen Wino Ab
Att profilera sig genom varumärkesbygge och –kommunikation är nåt som blivit allt mer utbrett också inom offentliga organisationer. Städer och kommuner strävar, precis som företag också att bli ihågkomna och differentierade från sina grannar genom påhittiga och beskrivande slogans och grafisk symbolik som ska förmedla vad kommunen är och vill stå för.
Markkinointi & Mainonta rapporterar om ett exempel på kommunbranding som verkligen sticker ut mängden. Vad tycker ni om Heinolas nya marknadsföringslogo med ett anarki-A i bästa punk-stil?
Skärmdump från www.heinola.fi
Hur som helst handlar det om ett intressant varumärkessamarbete, där det punkiga refererar till bandet Apulanta och den nyutkomna filmen om dem, med just Heinola som skådeplats (och samarbetspartner). Att bandet står för ett stort fenomen som startat i en liten stad, är nåt som Heinolas marknadsföringschef tycker passar bra ihop med stadens image.
Vad tycker du?
Intresserar ämnet kommunalt varumärkeskommunikation (och bemötande av kritikstorm i sociala medier) lönar det sig också att kolla in den diskussion som nyligen fördes i om symboliken i staden Joensuus rekryteringsannonser på hashtaggen #kravattigate.
Hör du också till dem som i sommar gått långa promenader med blicken fäst i mobilen? Som börjat prata om XP och HP, lures, potions, utvecklingsfaser och water types? Är du kanske en av dem som plockat fram namn som Lapras, Vaporeon och Charmander nånstans ur minnets gömmor och återaktiverat den kunskap och det intresse du en gång haft?
Ur marknadsföringssynvinkel är sommarens Pokémon go – boom ett intressant fenomen ur flera vinklar. Man kan se det som en modefluga, en produkt med en väldigt intensiv men (troligen?) kortvarig produktlivscykel. Man ser faserna i hur olika användarsegment anammat denna innovation, från föregångarna som kom igång med sitt spelande redan innan appen lanserats i Finland, till de gradvis växande grupper om hakade på vartefter. Nu däremot, verkar toppen vara nådd och allt färre nya användare kommer till, skriver bl.a. Iltasanomat
En intressant konsumtionsfrågeställning förutom hur många som skaffat och använder appen, är HUR man konsumerar Pokémon Go. Många var säkerligen nyfikna och ville testa det som alla talar om, och kanske förlorade intresset efter ett tag, medan vissa gått mera inensivt in i detta intresse. För den riktiga Pokemon-experten har det kanske betytt att man upplevt en slags revival för hela Pokémon-konceptet överlag, kanske aktiverat ett gammalt intresse i nostalgianda, dvs. konsumerat (i vid bemärkelse) Pokémonkulturen också utanför själva appen. På Yle X sida kan du kolla vilken kategori du själv känner igen dig i; hur konsumtionen inte bara handlar om att ha laddat ner appen eller inte, utan också själva användingskulturen runtomkring.
Appen har under sommaren också blivit så pass uppmärksammad i traditionella medier, att också målgrupperna utanför ”spelbubblan” blivit varse om detta fenomen sommaren 2016. Samtidigt lyfter det fram en konsumtionskulturell skiljelinje mellan ”adopters” och ”non-adopters”. Som Axel Brink skriver i sin kolumn i Vasabladet 28.8.16, ”Det finns helt enkelt människor som aldrig kommer att förstå sig på Pokémon go. Och det finns människor som aldrig kommer att förstå den som inte förstår sig på Pokémon go…. Det finns många vars enda koppling till japansk undrhållning är kasettradion i deras Toyota från 1986”
Å andra sidan har spelets egenskaper och hypen kring det vidgat spelmarknaden och också erövrat många sådana användare som annars inte ser sig som några gamers. Likaså har det på ett uppmärksammat sätt ändrat på beteendemönstren hos t.ex. skärmberoende barn och ungdomar, jagat ut dem från sitt stillasittande till att avverka kilometer efter kilometer och samlas IRL och kanske rent av vara lite sociala med andra som är ute in samma ärende.
Som forskare är det också intressant att observera de människor man ser samlas kring detta intresse, t.ex. runt ett Pokéstop. Att det inte nödvändigtvis är en viss tydlig ålders- eller könskategori som det handlar om, utan många gånger till det yttre ganska olika människor, som plötsligt länkas samman i en gemensam aktivitet. Det innebär att gränsen mellan adopters och non-adopters inte ska förenklas bara till t.ex. ålderssegment, utan borde kanske sökas i faktorer som livsstil, personlighet och vilken använding och nytta man söker med denna konsumtion?
P.S. För den som varit borta från campus under sommaren, kan jag berätta att det är tätt med Pókestops kring Hankens gård. 😉
